Jag läste igår på twitter och idag hos Alisa om irritationen kring hur mycket reklam som visas på tv vid till exempel visningar av program som Svenska Hollywood fruar. Det är kanske något man stör sig på mycket när man sitter hemma i soffan och vill se sina favorit program. Men något man inte tänker på som vanlig tittare är ju hur mycket varje avsnitt av sådana program faktiskt kostar att producera.

Det kostar pengar att ha med dessa fruar i programmet, det kostar pengar att filma deras vardag i Hollywood. Det kostar pengar att ha människor som filmar, klipper ihop, regiserar och jobbar med programmet. Pengar som måste komma från någons ficka eller hur?

Som många kanske redan vet så är det bara SVT, SVT2 och TV4 som får bidrag från staten och som även har vanlig visningsrätt i Sverige, alla andra kanaler (som exempelvis TV3 och Kanal 5) i Sverige sänds från andra länder genom länkar i satelliter. Det innebär också att alla andra kanaler får finansiera sina produktioner och inköp med egna pengar.

Dessa pengar görs genom reklam. Tycka va man vill men det är faktiskt reklamen som ser till att ni har dom färska avsnitten av Desperate Housewives på tisdagarna, eller Efterlyst på onsdagarna. Det är reklam som gör det möjligt för våra kanaler att år efter år leverera det senaste inom tv från runt om i världen. Allt kostar pengar, stora pengar att filma och producera och reklamannonsörer är beredda att betala för det genom att utsätta oss för reklam som kanske varar i fem minuter, tre fyra gånger under ett program.

Jag anser att det är det minsta vi kan göra som konsumenter att titta på ett par minuters reklam, som faktiskt ingen tvingar en att titta på, man får faktiskt göra annat under reklampauserna. Men hellre har jag reklam på tv, än tvingas betala från min egen ficka, eller höjda skatter. Så försök ha lite förståelse för kanalerna, för att göra Tv… all slags tv, bra eller mindre bra, kostar mycket pengar.

Ni kanske må undra varför jag slår ett extra slag för reklam så här. Men efter att jag börjat jobba på Kanal 5  har jag verkligen ändrat syn på reklam och förstått varför det behövs.

Ja idag får vi se hur dagen blir, har haft en hemsk natt med feberfrossa, febersvettningar, mardrömmar och allmänt obehaglig natt. Antar att det beror på något som började redan igår morse, eller möjligen redan i söndags, då jag började få ont bakom högra ögat. Det har lixom smygit sig vidare till högra hjärnhalvan och igår kväll hade jag pulserande värk både bakom högra ögat och högra hjärnhalvan. Så jag gick och la mig en skaplig tid men kunde inte somna på grund av frossan. Febern var ett faktum. Efter en alvedon kunde jag somna och vaknade efter ett antal timmar helt svettig. Mardrömmarna avlöste varandra och jag under den långa natten tänkte gång på gång att något är allvarligt fel på mig.

Dock vaknade jag som vanligt imorse, och var redo att bege mig till arbetet. Har fortfarande ont bakom ögat och det känns som mest när jag tittar åt sidorna. Hör säkert ihop med den förkylningen jag drog på mig förra veckan.

Känner mig som världens mest veka människa. Hur svårt kan det va att bli frisk och sluta känna ont här o var hela tiden. Uh, man börjar väl bli äldre antar jag. Kroppen slits ut mer än vad den gjorde när man bara var tonåring.

I helgen var vi ute hos sväronen och passade på och fotograferade lite ute i naturen. Det har verkligen varit underbart vackert väder hela helgen. Det har verkligen varit en snöig vinter här nere i år. Vackert vinterlandskap, men det får gärna bli vår nu!

Dream ställde upp på några snabba kort. Hon satt helt stilla och tittade in i kameran, linslus där! Så jag passade på och fotade henne eftersom jag faktiskt inte haft chans att ta några kort på henne ännu. Med tanken på att hon växer så det knakar är det roligt att kunna föreviga ögonblick så vi kan se tillbaka på denna tid sedan när hon är stor och pälsig. Nu är hon ju i någon slags ankunge period, då hon inte alls är särskilt pälsig. Men så va ju Leah också, sen sa det pluffs och hon blev en hårig och stor katt. Bild bevis finns i kategorin Dreams & Leahs värld.

8 mars börjar närma sig allt närmare. Det är en dag som annars passerar ganska obemärkt i vårt avlånga land. Visst finns det dom som påminns om kvinnornas historiska kamp för jämställdhet och allt som har åstadkommits i Sverige, men det är inget vi firar utan mer kämpar om och lyfter upp. I många andra länder är 8de mars en stor högtid. Det är inte alls för att kvinnorna annars inte har samma rättigheter eller möjligheter som i Sverige som man hyllar dom.

“Kvinnor är som vårens blommor” och man firar alla kvinnor, unga tjejer, flickor oavsett ålder i till exempel forna Sovjet länder som Ryssland och Vitryssland. När jag var liten och gick i en vitrysk skola såg vi alltid fram till 8de mars. Det var en stor dag i skolans annars tråkiga vardag. Den dagen fick vi flickor, och kvinnliga pedagoger, blommor, choklad, presenter av alla i motsatt kön. Vi brukade anordna lekar och ta med oss bakelser, kakor osv och dricka te tillsammans. Denna dag blev man överöst med komplimanger och fick känna sig lite extra speciell.

Men då kanske det finns någon som tycker att det är orättvist att man firar kvinnor den 8de mars, men män då när har dom en dag då dom firas? Ja det undrar jag också. Eftersom det faktiskt finns en dag då även män, killar och pojkar firas i Ryssland tycker jag att det är märkligt att det inte finns en sådan dag här. Den 23 Februari brukar man alltså fira grabbarna. Det gjorde vi på skolan på samma sätt som tjejerna den 8de mars. Pojkarna fick presenter och vi uppmärksammade denna dag exakt lika mycket som 8de mars. Möjligen är den högtiden lite mindre bara för att den är i februari och 8de mars inte bara firar kvinnor utan också vårens ankomst. Det blev alltså lite färggladare av alla vårens blommor.

Jag tycker att det aldrig kan bli för många tillfällen för att fira varandra, oavsett kön. Därför uppmanar jag alla där ute att uppmärksamma 8de mars imorgon, ringa sin mamma, ge en extra värmande kram till sin dotter, syster eller väninna.

Denna underbara låt vill jag tillägna er alla där ute. Ni är vackra & sällsynta som ökenblommor. Låt ingen få er att tro något annat…

Sen vill jag också tillägna denna till en underbar människa som jag saknar oerhört mycket, du kommer alltid finnas i mina minnen.  Våra stunder tillsammans minns jag alltid med ett leende. Minns du hur vi lyssnade på Desert Rose tillsammans? Minns du våra fredags nachochipsmys med chips, dipp, tända ljus, skön musik och en massa prat? I miss you my friend…

Kvällens film. Vi såg den aldrig på bio utan lämnade den åt “titta på när den kommer som hyrfilm” kategorin. Nu finns den nämligen på cdon.com och det är dags att se den. Har inte mycket förväntningar på den eftersom jag faktiskt blev ganska besviken på hur andra filmen blev. Men vem vet den kanske blir mer som första filmen och den gillade jag faktiskt. Det visar sig antar jag.

Annars är det tänkt att vi ska se på en till idag. Men frågan är om vi kommer att orka och vilken film det då skulle vara som skulle få oss att se en till. Alla tips mottas!

Eller rättare sagt små kakor. Har bakat idag. Leilas choklad och hasselnötskakor. Smarriga och enkla att göra. Dock var det ju varmlutfsugnen man skulle använda, och jag är ju mycket ovan vid det ännu så jag tog ut dom lite väl tidigt, och fick lägga in dom igen för att få lite mer färg och för att dom skulle bli fastare. Men när det äntligen var färdigt tog vi ett glas mjölk med kakorna. Mums, det var mycket gott. Men jag blev super duper mätt med både middag och kaka.

Så här söt är mitt hjärta Leah som är en duktig kisse, hon ska nämligen till vet på fredag och ta bort sina stygn, sen får hon leka och busa fritt igen som förr. Men visst är hon söt med den fina lånade kragen? Sötnosen min. Kan inte gå förbi henne utan att pussa på henne och gosa med henne.

Det va dags för nya skor när jag upptäckte att grunden till min förkylning i veckan var på grund av att jag frös helt sjukt om fötterna. Då visste jag inte att mina skor var sönder och all snö, och slask gick rakt in i sulan och därmed blev jag även iskall om fötterna. Allt detta var jag helt oviss om eftersom jag inte såg hur sönderslitna dom var bak på hälen. Jag trodde att det bara var kylans fel och att skorna bara var allmänt dåliga och kalla, så jag köpte nya sula, med fårull. Tror ni det hjälpte?

Nix jag fortsatt frysa, och det fortsatt kännas som om jag hade en pool av vatten i skon. Så skulle jag köpa ett par nya dojjor idag, och min uppmärksamma sambo upptäcker då att sulan på skorna bak vid hälen inte sitter fast utan jag faktiskt har hål i skorna. Galet att jag inte märkte det själv. I vilket fall som helst köpte jag nya skor idag. Det är självklart dom ni ser på bilden ovan.

Hoppas innerligt jag inte fryser i dessa. Så slipper jag att bli förkyld på grund av det ingen.

Idag fick jag mitt Buzzador paket med prover av Dove Visiblecare. Det ska bli kul att få testa den och ge mina kollegor möjlighet att testa denna produkt. Eftersom vi tränar mycket allihopa på jobbet ska det bli ett perfekt tillfälle att ge bort dessa prover. Sen kan man få feedback på vad dom tycker om duschkrämen ganska direkt. Detta blir mitt första riktiga Buzzador uppdrag. Jag kommer också att skriva om Dove Visiblecare för er läsare efter att ha testat den. Så stay tuned! Jag har högt förtroende för Dove eftersom jag har använt många av deras produkter. Så jag är förväntansfull inför testandet av Dove Visiblecare.

Vissa låtar lämnar avtryck i ens liv. Denna fastnade hos mig rejält.
Älskar den och vill dela med mig av den till er läsare. Ha en skön onsdag!

Nå ja, jag mår bättre så här på kvällskvisten. Sov säkert 10 timmar under dagens gång. Vaknade tidigt, åt frukost med sambon, skickade sms till kollegorna. Men så kändes det som om jag verkligen behövde sömn idag, som brukar hjälpa mot förkylningar och sjukdomar. Så jag sov och sov och sov. Gick till apoteket köpte mer hostmedicin åt lunch och sov. Så så har min dag sett ut.

Ovan ser ni bild på mina två lurvbollar, dom satt så här igår och tittade ut i fönstret. Så söta, nu ligger dom vid dörren och sover båda två. Så glad att dom blivit kompisar och kan umgås. Idag är det exakt en vecka sedan Leah blev kastrerad och om några dagar är det dags att ta bort stygnen. Blir så glad när jag ser att allt läker fint och att hon snart kan leka fritt i lägenheten som förr.

Idag är jag hemma sjuk. Jag tänkte först att jag skulle försöka ta mig till jobbet men det känns så himla dumt att jag bestämde mig för att stanna hemma och försöka friskna till. Det måste ju släppa till slut, så det känns som om jag kanske kan stanna hemma och försöka hjälpa på travet. Så idag är det BARA vila och kurering som gäller, tänker inte göra något annat. Så är det, kanske tar det längre tid för mig att friskna till på grund av att jag är uppe i varv hela tiden.

Ingen träning ser det ut att bli i veckan heller, som det känns nu så är det bara att drömma om träning under denna vecka. Det känns skittråkigt. Vill så gärna, men vad kan man göra. Igår kändes det jobbigt att gå den lilla bit jag går från Tekniska och jobbet. Så att spinna 45 min skulle jag nog inte klara av nu.

Ni som läser får gärna tipsa om kurer som kanske kan hjälpa o få bort denna förkylning.

Det är sorgligt att se denna bild på Whitney Houston. Jag tänkte faktiskt gå på hennes konsert i sommar men tror jag kommer att hoppa den eftersom hon ser allt mer förstörd ut ju närmare vi kommer till sommaren. Enligt rykten så verkar hon vara inne i drogerna igen och de t är verkligen tråkigt att hon låtit sig hamna där åter igen trots att hon påstått att det vara hennes fd makes Bobbys fel.

Nåja en ny vecka drar igång. Klockan 05.00 var jag helvaken och låg och funderade om jag skulle ta mig till jobbet eller inte idag. Var det värt att åka in hit eller inte tänkte jag. Efter många om och men kändes det som om jag borde ge det ett försök och ta mig in, försöka jobba och fixa så gott jag kunde. Så nu sitter jag här snuvig och jobbar. Jag kommer nog inte sitta kvar här hela arbetsdagen ut, men jag ska försöka hinna med så mycket som möjligt för att åka hem tidigare. Hurvida jag kommer att träna något under veckan vet jag inte om jag kan svara på ännu, som det ser ut idag så är det verkligen inte aktuellt. Men nån gång måste ju denna jädra förkylning släppa taget om mig. Då får jag återigen träna, och glädja mig åt att vara helt frisk.

Nå ja som ni redan vet så är jag förkyld. Jag är inte frisk ännu, och jag vet inte idag om jag ens kommer att ta mig till jobbet imorgon men jag hade fyra pass uppbokade för nästa vecka. Dock bokade jag av morgondagens spinning. Om jag mår bra kanske jag kan gå på köra lite core på tisdag. Men bara om. Annars är målet ialf fredagens BodyPump och det vore skönt med spinning på onsdag. Men så länge jag inte är frisk kommer inget av det där på tal.

Om veckan går som jag vill kommer dessa pass att köras:

Måndag : Avbokade spinningen (förkyld)
Tisdag: Bokad corepass (avbokad, dagen spenderades i sängen)
Onsdag: Spinning 45 min (avbokad förkyld fortf)
Torsdag: inget bokat
Fredag: BodyPump 55 min

Jag har ju varit förkyld sen i torsdag och det verkar inte vilja släppa riktigt. Oerhört störande eftersom jag inte alls har tid att vara förkyld nu. Nästa vecka är en av dom mest händelserika för en ekonom, bokslutet börjar och det är 1000 saker att ordna och göra. Det innebär att jag har verkligen inte tid att vara hemma sjuk och missa jobbdagar. Jag har försökt kurera mig på samma sätt som många gånger förr, men snuvan sitter hårt och vill inte släppa sina klor.

Helgen har inte kretsat kring något annat hemma hos mig än jordbävningen i Chile. Det känns så märkligt eftersom jag inte har anhöriga i Chile, men endast för att jag känner en del chilenare, och för att dom talar spanska så känns det som om mina egna har råkat illa ut. Inget annat än CNN och TV Chile har rullat på tv. Jag har nästan börjat tänka på spanska nu när jag lyssnar på så mycket nyhetsrapporteringar på spanska. Stackars människor som fått erfara naturens onda krafter. 8,8 på richterskalan är alltså en av världens tio mest kraftfulla jordbävningar i mänsklighetens historia. Som det inte var nog så har även landet fått erfara massor med efterskalv som har mätts upp till 6,1 på richterskalan.  Byggnader har rasat, vägar har kluvits i tu, broar har fallit. Det går inte att förstå eller ens föreställa sig förödelsen där.

Jag hoppas att siffran med döda slutar att växa, att människor lyckats skydda sig så gott det gått trots att det förmodligen inte finns någonting man kan göra själv när en sådan sak händer. Mina tankar går ut till alla som söker sina anhöriga, alla som inte vet hur deras familj har det, ha hopp, sluta aldrig hoppas, för mitt i det värsta av elände kan mirakel ske.