Kvällsro…

Sitter och njuter av Beyoncés sköna stämma. Samtidigt är jag mitt inne i ett samtal på facebook. Ett som borde ha tagits för länge sedan, över ett år sedan men som jag bara sopat under mattan, ignorerat, förträngt, undvikit, skyllt ifrån mig på att inte haft tid för osv. Men tog det idag. Vi fick kontakt och jag passade på att lätta mitt hjärta, för det har trots att jag försökt undvika det förföljt mig för länge nu, har lixom inte ro i själen på grund av detta.

Livet. Förändrar. Distanserar. Närmar. Sårar.

Jag vet inte om det någonsin kommer att bli som förr. Jag önskar det nånstans i djupet av mitt hjärta, för det finns nog ingen människa som kommit mig så nära inpå någonsin i mitt liv, som lixom spökar trots att åren går. Jag önskar jag fick åka tillbaka i tiden till en av kvällarna tillsammans, få skratta, prata, le, njuta av varandras närvaro, av den enorma kärleken vi kände för varandra. Vänskapen.

Det känns redan bättre. Rensa luften. Lägga korten på bordet spola fram.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s