När en sten lyfts….

Sen svärmor hamnade på sjukhuset har det varit tung stämning här hemma. Jag har gått omkring med en stor känsla av ångest som lixom växte i magen för varje dag som gick. Ovissheten som varit närvarande var så ångestladdad. För maken kan ni själva ana hur det känts. Det var en väntan på besked. Idag kom äntligen information som fick stenen att lyftas! Gah, vi var så rädda för det värsta. Men kan nu pusta ut och hoppas på en snabb tillfriskning inom en mycket nära framtid. 

Tror även sonen känt vår oro. För han har varit som förbytt senaste dagarna. Uppe i varv, uppmärksamhetssökande, rent ut sagt jävlats med oss i den renaste form han kan. Han har sökt konflikter med oss föräldrar hela tiden. Detta har varit tröttande för jag tycker det är sjukt tråkigt att vi är ovänner mest hela tiden på grund av att han testar gränser konstant. Men hoppas det ger med sig nu närmsta dagarna särskilt när maken är ledig några dagar i slutet av denna vecka /början på nästa. Det brukar märkas tydligt på sonen att det blir för lite pappatid när maken jobbar nätter, då börjar han agera ut. Nu är vi inne på andra veckan med nattjobb och den tid vi varit hemma har kantats med oro och telefonsamtal som han förmodligen förstått varit oroande. 

En reaktion på ”När en sten lyfts….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s