Bitter…

Det var en fin dag idag. Solen sken och värmen var i luften. Nu är våren verkligen här. Tog mig ut med barnen på en liten promenad och lek i parken. Dom grävde lite i sandlådan, gungade och sen ville sonen cykla så vi tog en tur. Pappa kom ner och gjorde oss sällskap, alltså min pappa barnens morfar. Sen blev det hem för lunch och läggning av barnen, som var helt slut. 

​Efteråt när vi vaknade kände jag mig så ensam helt plötsligt. Solen sken, varmt, skulle varit en perfekt kväll för familjemiddag, kanske grilla lite på balkongen, sitta där och njuta av värmen men så var vi själva hela dagen och det blev ingen familjemiddag, ingen löprunda på kvällen som jag hade tänkt jag skulle hinna med, inte ens läggninghjälp då aktiviteten maken bokat in för hela dagen drog över tiden. Ja, jag försöker vara förstående. Men jag kan inte låta bli att bli lite trött. Det är jävligt ensamt till och från nu och jag tycker inte om ensamhet. Ja jag har ju barnen, varit med dom nonstop sen torsdagkväll men ibland vill man ju få vara alla tillsammans. När det knappt finns någon helg som det är pg av hans helgjobb så känns det tråkigt när dom dagar som väl dyker upp då och då bokas bort och vi inte ser honom ändå. Nåja. Nu har jag gnällt av mig lite här. Det är som det är. Jag kommer nog aldrig riktigt bli vän med hans jobb. Vänjer mig nog aldrig riktigt. 

Aja. Ny vecka väntar imorgon. Mycket inbokat så bara att köra. 

Annonser

2 reaktioner på ”Bitter…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s