Midnattsloppet 2018

Vem skulle tro det för några år sedan att jag skulle springa i ett lopp? Jag har väldigt många år av min uppväxt känt att löpning inte var för mig. Cykla, det kunde jag, men springa det kunde jag knappt 100 meter sammanhängande. Det var inte för mig trodde jag. När jag sen fick ledproblemet så blev det inte direkt mer hopp om att jag skulle hålla på med löpning eller springa några längre sträckor.

Men så föddes sonen 2013 och jag började smått prova på det där med löpningen. Tror det var nån gång på hösten 2013 jag sprang mina första 5 km utan att stanna. Åren gick och jag sprang ibland men inget längre än max 7km. Men så kom våren 2018 och jag kände mig redo för att prova utmana mig med 10 km. Sagt och gjort. Sedan provade jag 15 km. Det gick det med, 17 km också! Så insåg jag att jag kan springa längre sträckor bara jag bestämmer mig för det. Så då kom idén om att faktiskt anmäla mig till Midnattsloppet. Ett lopp som min man länge velat att vi sprang tillsammans.

Några veckor innan anmälde jag mig. I lördags var det dags! Vilken fest, vilken härlig känsla och va taggad man blir av alla andra löpare! Det gör jag gärna om igen helt klart!

Sprang in på exakt 60 minuter. Jag hoppades att kunna springa milen på en timme och är jätte nöjd att jag klarade det!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s